När en kvinna lite osäkert börjar nynna, så inträffar tre saker, jag blir stressad och jag tänker, jaha nu trivs hon, och vill förmedla det. till sig själv. Jag blir direkt, lite avtänd och tänker; nu vill det förmedlas nått, allt är fiiint, det är jättebra. Men det är inte till mig. Men jag blir ju bara avtänd. Det känns osäkert, och det kanske det är med, men anledningen, om jag har rätt? osäkerheten är det som påverkar mig. Inte sången. Kanske är det så att, socialt är det lite "fult" att brista ut i sång, så man håller tillbaka lite, fast denne kanske bara skulle utbrista i primalsång. Jag märker samma sak på mig själv. Man blir hämmad så fort man får för sig att vilja nynna. Någon kan ju höra. Men i duschen går det ju bra. Där akustiken är fatal och där man finner sig ensam och dövad av det strilande och hårda, kontrasterande bakgrundsbruset. Därför har det just med osäkerhet att göra, samt perseption.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar