Vi är i krig, ett krig med våra grannar, vår familj och framför allt oss själva. Ett globalt, kanske rentutav universellt krig. Jag önskar att vi kan göra någon förändring. En del världsmedborgare följer sin tro, somliga följer hoppet, stoltheten eller sitt kapital. Alla har vi olika krafter som vi lutar oss emot i livets och verklighetens inre i krig och/eller fred.
Tänker att i ett utifrån min globala position österliga människas koordinat med sin självbild följer en av sina yttersta krafter. Denna agerar och är aktiv för att göra sin skillnad i den komplexa verklighet vi alla lever i. Personen detonerar i egen hög person för att i sin sista tro göra skillnad.
Tänker unisont utifrån min globala position en mer västerlig mer placerad människa med sin självbild följer en av sina yttersta krafter. Denne följer och är inaktiv och gör sin skillnad i den komplexa verklighet vi alla lever i. Personen konsumerar och gör skillnad över hela alltet så att vi alla detonerar utan att veta vad som händer.
Tänker att i ett utifrån min globala position att människas överallt med sin självbilder följer en av sina yttersta krafter. Denna är vaken och sover gör sin dagliga verk för att föda sin skillnad i den komplexa verklighet vi alla lever i. Personen lever för att vid sin sista dag göra skillnad.
De världsmedborgare, regeringar och ledare över hela vårt kretslopp borde ta hänsyn till; filosoferar jag ironisikt lite konspiratoriskt över: Att de alla borde ta ansvar för oss alla medborgare: Vi som är den stora fara för oss själva. Eller välj själv ditt ansvar.
Jag ser endaste möjligheter med att vara en aktivist, att vara aktiv, men jag tror verkligen inte inte på att tillämpa krigiska och kombattantiska handlingar, jag förespråkar en så många gånger bevisad kraft. Ömhetens, förståelsen, fredens och kärlekens kraft den hårda och långsamma kampen. Kampen som finns inom, utom och bortom oss. Kampen att under din livstid finna din insikt vilken du kanske på sin höjd klarar att föra av på dina efterföljande. Ja om vi alla skulle tillämpa detta vilket inte kommer att ske, kommer det skördas många offer. Så är säkert fallet, men jag ger härmed min kraft till hoppet, att vi trotts allt över tid kommer göra skillnad på vår globala organism. Den tid vi varit här är under vår moders evolution endast en liten grötbit i det hela. I er själva finner ni er styrka att fortsätta, ni kommer antagligen inte lyckas skapa fred för er egen del, antagligen inte heller för dina barn. Men ni kan välja att vackert betala för er tid här på jorden och göra det bästa ni månne kan. lyssna på era hjärtan och människor i er omgivning ni känner att ni ser upp och sätter ert hopp till, de har ingen alsanning men de är det närmaste jag kan tänka mig. Gör er själva och oss alla en tjänst, tappa inte hoppet, ha med er tro låt det inspirera er... (Så var jag tillbaka på ruta ett!!!) Tro det är för mig ofarligt. Det som är farligt är de som tror och hur de agerar. Vad kvarstår... kärlek, en av de sanna krafter vi känner till och som jag upplever på något vis är universell. tillämpa kärlek mot eder själva och de i er närhet, ge kärlek till de du inte känner och inte förstå, ge kärlek aktivt och med dit val och din rena vilja bakom, ge det till personer som gör dig osäker eller rädd, även de som gjort er ont, förlåt dem, öppna dörren till dem, låt ljuset ströva fritt, om inte den du öppnar till stiger in på momangen så kanske detta är det enda ljus som denna har att värma sig i, förr eller senare har denna dörrs strålar giva ljus till det lilla men förhoppningsvis pyrande inom dennes själ, om inte så skapas hopp. Möjligen har denna endast mörker inom sig, denne kommer inte välja den vägen. Då kommer denna som oss alla andra en dag falla till mörkret och åter skänkas till moder jord.
Men du möter inte EN (1) människa under din livstid, du möter flera. Gör med det vad du önskar, ingen annan än du kan styra din sanna tanke och handling.
Du är en.
Det är mitt hopp inför 2011 och all framtids vägnar.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar